Och då var söndagsångesten ett faktum som vanligt. Magkatarren har inte varit snäll heller, men jag har inte orkat brytt mig och ätit och druckit sånt man inte ska ändå. Förhoppningsvis så funkar det i alla fall när det är dags att palla sig iväg till jobbet imorgon.
Det känns som jag skulle behöva vara ledig minst en dag till. Lördagen och söndagen har bara svischat förbi och jag känner mig inte ett dugg utvilad. Usch har jobbångesten Orvar inför nästa arbetsvecka. Snälla, kan ingen kidnappa mig, och gömma mig utomlands några veckor? Eller låt mig få snabbspola några veckor, tills sommaren är över. Förresten, jag vill nog inte snabbspola sommaren, då kommer jag missa så mycket roligt som fortfarande kan hända. För sen blir det höst och alla blir tråkiga igen.
Om det är något jag avskyr så är det att tvinga mig att göra saker som jag inte vill. I fredags var jag så himla nära att säga upp mig, men så kom min förbannade lojalitet och förstörde allting. Om jag säger upp mig faller många saker och jag skulle aldrig få bra referenser. Vilket jag kan behöva när ett av min tidigare jobb gått i konkurs. Om 11 timmar så ringer min väckarklocka. Fan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar