När jag för första gången på väldigt länge besökte en loppis i Mjölby idag, så råkade jag höra ett samtal som utspelade sig mellan en white trash mamma med en barn i sittvagn och hennes mamma(?).
White trash
- Såg du det fina skrivbordet där borta?
Äldre mamma
- Ja, det var i fint skick, det skulle man köpa!
White trash
- Tänk om man hade haft en pojke, för det var ju blått!
Alltså, enbart för att hennes barn var en flicka så kunde hon inte köpa ett blått skrivbord. Just i det ögonblicket hade jag lust att slå henne på käften. Men det kanske inte hade varit så smart.
4 kommentarer:
Ja jag håller med dig fullständigt!! Vad har färg för betydelse!!! Det samma gäller leksaker och kläder! Den gången jag får barn skall jag verkligen inte påverkas av samhällets snedvridningar av könet!!!!!!!
Ett ex, är Andreas, han är rent av nästan rädd för att hans son får tag i en docka eller om man skulle sätta på honom nått ”tjejigt” och då är han bara snart 2 år !!!!! Tycker inte om det!
Det hade, som du sa, inte varit smart att slå henne på käften. Men det skulle varit kul!
Hmmm, att slå någon på käften löser sällan något men om den lilla mamman hade tänkt ett steg till och fortfarande inte kunde tänka sig ett blått skrivbord så går det väl att måla? Färger har väl inte någon betydelse. GULT är tex en väldigt fin färg, eller hur?
Kram
Paranteserna
Marro: Precis, jag förstår inte varför det ska vara sån farligt att ge tjejsaker till pojkar och tvärtom. Andreas verkar ha homofobi! Låt sonen leka med vad han vill!
Paranteserna: det verkade inte vara nån pysslig mamma, så måla om fanns nog inte i hennes värld. Men gult, fy fan...
Skicka en kommentar