Förut så irriterade jag motionärerna i Mjölby. I strålande solsken fick jag lust att gå ut och gå i skogen. Blommorna gjorde det torra riset vitt och blått. Och fåglarna kvittrade som galningar. Men jag var ohyfsad nog att gå slingan åt "fel håll". Jösses vilka blickar jag fick av dem jag mötte. Men vem fan pallar att gå åt samma håll varje gång?
Är folk rädda att möta varandra i spåret? Eller är det för att dem tycker att det är jobbigt att inte veta vilken sida man ska gå på ,när man ska väja för varandra? Men det är alltid kul att gå emot strömmen och samtidigt irritera andra. Det gjorde mig skrattglad i alla fall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar