Då var det bestämt och begravet. Känner mig på ett sätt lättad, för nu slipper jag allt vel. Men samtidigt ledsen, då det är så slutgiltigt på något sätt. Men det var inte meningen att det skulle bli av. Det har jag känt hela tiden. Men hoppas och drömma kan jag ju fortfarande alltid göra. Det är ju det vi människor lever på. Och jag är inte död än.
2 kommentarer:
Jadu, det var inget roligt beslut och det känns även från andra hållet.
Det cirkulerar fortfarande en jävligt lustig känsla i kroppen som jag inte kan bli av med.
Det känns även som att jag blivit idiotförklarad på nytt av hela världen för att jag gjorde mitt val och inte vad alla andra (även delvis jag) egentligen ville/tyckte.
Mår inte bra!
Vill ju inte påstå att jag är helt nöjd med beslutet. Men samtidigt är det nog det bästa. För eftersom det finns en viss tvekan, så hade det aldrig blivit bra. Det gäller att vara 100% säker om man kliver in i något. Annars kommer det ändå bara sluta i katastrof. Och det vill jag inte riskera. Då har jag dig hellre som kompis.
Skicka en kommentar