Idag när jag hittade en stor tova i håret, så påmindes jag om min "drägg-period" som inföll runt 17-19 års ålder. När jag tänker tillbaka så undrar jag hur folk uppfattade mig egentligen.
- Jag slutade sminka mig och rycka ögonbrynen (detta beror nog lite på kombinationen lat och att jag ett tag inte kunde gå ut utan smink, och ville bryta det)
- Jag försöke att bara tvätta håret ungefär en gång i veckan.
- Ett tag så borstade jag inte håret, men började med det igen, då det började bli dreadsigt.
- Jag använde bara kjolar, helst konstiga varianter som jag köpte på UFF, och som jämt satt sådär. Fast detta beror även lite på att jag alltid hatat mina ben. Och eftersom jag ofta spiller mat , så var de jämt skitiga.
Kommer ihåg att en pojkvän jag hade ett tag, hans storebror tyckte inte att han skulle vara tillsammans med mig. Då jag tydligen var för dräggig. Men jag omvände honom med min charm :)
Började plocka ögonbrynen när jag flyttade till Mjölby den första gången. Sminkat mig har jag bara gjort på helgerna sedan dess. Fick ge upp kjolarna när jag flyttade till Jämtland, det var rätt opraktiskt där uppe. Men jag kan fortfarande vara rätt dräggig, eller kan man kalla det lat?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar